Huvudkomponenterna i dispersa tryckförtjockningsmedel är oftast hög-molekylära polymerer, såsom polyakrylater, polyuretaner eller ytaktiva ämnen med specifika strukturer (som fettsyraderivat). Dessa ämnen bildar en tredimensionell nätverksstruktur genom interaktionen mellan molekylkedjor, vilket ökar systemets inre friktion och resulterar i en signifikant ökning av viskositeten.
Till exempel kan fettsyraderivatförtjockningsmedel (såsom fettsyradietanolamider) bilda miceller i vatten genom vätebindning, som ytterligare flätas samman i ett nätverk för att uppnå en mycket effektiv förtjockningseffekt.
